Tack ni som röstat!

Av någon anledning har Bauhaus gjort om förutsättningarna för tävlingen och tydligen ska juryn i stället bedöma bidragen. Jag vet bara att röstningen är avslutad och därför tar jag bort länken till tävlingen.

Vill ni rösta på min blogg?

Det kom ett mejl om jag ville vara med i tävlingen Årets byggblogg. Sånt är naturligtvis smickrande! Och så kan man vinna ett presentkort på 25 000 kronor på Bauhaus som arrangerar tävlingen. Om ni går in på länken i högerspalten kan ni se alla 38 bloggar som deltar i tävlingen - och ni ska naturligtvis välja den som ni tycker är bäst.
Jag tittade i mitt bloggarkiv för att välja ut en av alla bilder jag använt och den jag fastnade för är väldigt speciell för mig - ni som följt bloggen vet varför. Annars är det bara att leta bland inläggen, jag har inte bloggat så länge så det går ganska snabbt att hitta rätt inlägg.

Prima tvåkupigt tegel ska det vara!

Ni som följt min blogg och läst om hur vi räddade skolan förstår att det dröjde innan det fanns tid för att byta det dåliga taket. I flera år låg det en stor tung presenning över stora delar av taket - och som alltid kom det åtskilliga vinterstormar och drivregn under den här tiden. Jag minns svarta vinternätter när sonen skulle upp på taket i den tjutande vinden och förankra presenningen som var på väg att blåsa bort. Och vad skönt när taket äntligen var klart så att man inte behövde oroa sig varje gång det varnades för snöstorm i väderprognosen.

Det var främst runt takkupan som taket var skadat och där byttes vissa delar ut. Renoveringen gick för övrigt till som vanligt med att lägga på ny papp och ny läckt innan takpannorna kom på. Det svåra var att taket är både högt och lutar brant. På gavlarna stupar väggen rakt ner och sönerna klagade över svindel och illamående när de skulle jobba alldeles intill kanten. Det var en lättnad när jobbet var klart - även för dom som bara tittade på.

Något av det första vi gjorde när vi flyttade hit var att införskaffa en byggnadsställning. Vi hade tur att hitta en begagnad på blocket som vi har haft stor nytta av genom åren - och även tjänat in eftersom vi annars hade varit tvungna att hyra ställning långa perioder.
Som jag berättat om tidigare hade vi sparat allt tegel som var i gott skick från lärarinnebostaden när det taket byttes. Där valde vi att köpa nytt tegel eftersom vi fick göra bytet av taket lite panikartat direkt efter inflyttningen och det var den snabbaste lösningen. Därför fanns det nu gammalt fint tegel så att det räckte till hela skol-taket.

Och så här fint blev taket med de gamla pannorna. Det fanns också tegel kvar som vi kunde komplettera med när taket till boden lades om i somras. Man kan lätt konstatera att det optimala är att använda gammalt tegel till gamla hus - men allt är ju en fråga om tid. Det var ett himla jobb som sönerna la ner på att sortera, stapla och återanvända de gamla tvåkupiga tegelpannorna - som tursamt nog var av samma sort på alla tre byggnaderna.

Om taket står det i den gamla byggbeskrivningen från 1923: "...taket klädes med ett lag prima asfaltpapp. Härpå anbringas dubbla lag 2,5x2,5 cm läkt, det under vinkelrätt mot takfoten samt det övre parallellt med densamma. På dess senare anbringas prima, tvåkupigt rött tegel, som spikas. Nockarna täckas med särskilt tegel, som spikas.."

Värsta snabbväxaren...



... det här måste väl ändå vara rekord när det gäller att växa upp och blomma. Blommorna heter kejsarkronor och fanns här när vi flyttade hit. Första året hoppade jag till när jag för första gången plötsligt fick se ett gäng fullt utslagna praktfulla röda blommor. Och det är inte konstigt att jag hade missat deras uppväxt - den går på drygt en vecka.

Den här bilden tog jag den 26 april - alltså för två veckor sedan (stenfoten till soluret är 70 cm).
Ha en bra helg och njut av den härliga årstiden!

Och sen kokade vi asfalt...

När all jord och gammalt golv hade kärrats ut från slöjdsalen fylldes sprickorna i berget igen med asfalt - som kokades i min gamla palt-gryta!
Men jag har fått en ny fin gryta till palten - för en paltgryta måste man ha.

 

Sedan lades dräneringsrören ner och så var det dag att tanka in lecakulor i grunden. För att lecakulorna ska hålla för trycket av det nya golvet är det viktigt att det packas samman ordentligt - det får inte finnas några luftfickor. Och för det finns det maskiner att hyra.

Och så var det dags för markskivor för isoleringens skull innan armeringsjärnen las in.

Och så här geometriskt snyggt mönster blev det när armeringsjärnen hade kommit på plats. Och nu var det bara att vänta på den stora cementbilen. Och då tog vi tydligen inga bilder. Jag kommer ihåg att det var så stressigt och tungt att styra de långa slangarna så att cementen kom på rätt plats att ingen hade tid att tänka på att ta fram kameran. 

Sedan grävdes dräneringen ner i slänten nedanför skolan för att vattnet ska kunna rinna undan.

Ja i och med det var skolan slutligen räddad - och kommer att kunna stå kvar i många år framöver. Och sedan återstod bara (bara och bara) att byta tak och diverse murkna bitar under taket som jag har berättat om tidigare.
Och för den som är mer sugen på djupdykningar i grund och källare så kan jag framöver bjuda på bilder från renoveringen av mitt kök där golvet fick brytas upp.Men jag tror att jag tar en liten paus för att servera lite vårbilder i stället.

Var rädda om er och tänk på att snart är det "mellan hägg och syren"!

Värsta jobbet i skolan...

Ni som läst mina tidigare inlägg om hur vi räddade skolan kanske tror att det var slut i och med att golvet kom in i skolsalen - men inget kan vara mer felaktigt. Den gamla slöjdsalen i bottenvåningen under de båda skolsalarna var ordentligt fuktskadad och där var mögellukten massiv. Här behövdes radikala åtgärder!

Problemet var att det fanns fickor i berggrunden under golvet där fukten stannade kvar. Och därför måste golvet bilas upp och all jord grävas bort ända ner till berget.

 

Så här såg den gamla slöjdsalen ut när det gamla cementgolvet hade bilats upp - innan allt började kärrades ut med skottkärror som tömdes i slänten bakom skolan.

Ingen räknade hur många vändor med skottkärran det blev men jordmassorna planade ut tomten som blev åtskilligt större. Därefter fylldes sprickorna i berget med asfalt, dränering las ner så att vattnet kan rinna undan och sedan kunde uppbyggnaden av det nya golvet påbörjas.. fortsättning följer.

 Om någon undrar var den gamla slöjdsalen ligger så kan ni titta på bilden av skolan längst upp på min blogg - det är bakom de tre grönmålade fönstren till vänster i källarvåningen med ingång från gaveln.

Ja det här var ju inga vårbilder direkt i det fina vädret...

Kanske blir det i helgen - ha det så bra!

Då blev det kafferep...

..första maj är för mig förknippat med kafferep. Kaffe, kakor, tårta och tanter och farbröder som pratar och skrattar. Min mamma hette Valborg och hade alltså namnsdag på första maj och därav anledningen till kalaset.
I den lilla norrländska stad där jag växte upp var det fortfarande vårvinter. Men trottoarerna var torra och man fick ha på sig sin nya vår-jacka för första gången. Det var fest i luften med musik och röda fanor när första maj-tåget drog fram genom stan och på torget var det fullt med folk. Vi bodde bara några kvarter från torget och därför blev det en tradition för släkt och vänner att ta en Valborg-fika hos oss efter första-majtalet.
Jag hjälpte gärna till med tårtor och dukning, och nu kom finkopparna fram. När vi var många måste man använda alla fyra färgerna, men om vi bara var några stycken brukade jag välja två färger i stället - mest tyckte jag om rosa och mintgrönt tillsammans. Kopparna är tillverkade i Gustavsberg men inte så vanliga, har sett dom på loppis nån gång.
Det är synd att det är så långt till Umeå - man skulle vilja kvista över lite oftare och uppleva sina minnen. Idag skulle jag ha gått omkring i stan och klätt mig fin i en för tunn jacka och skor - för det är så det ska vara på första maj.