Under den gångna vintern är det många bisamhällen som dött och därför var det extra roligt när de första bina vaknade och kröp fram i våras. Sammanlagt gav sonens kupa hela 30 burkar honung.
Honungsburkarna väcker starka känslor, det är naturligtvis roligt med årets goda resultat - men också oändligt sorgligt. För sonen var miljöarbetet viktigt och han var mycket oroad över de sista årens rapporter om bi-döden som sprider sig över världen. Han ville göra något själv och hans plan var att skaffa ytterligare kupor. Han skulle ha glatt sig åt att bina klarat vintern så bra.
Den här bilden hade jag med i ett inlägg den 28 december 2012 - för lite mer än halvår sedan - men det är som om det var i en annan tid.
Så fint du skriver och jag gläds med dig att ni har fått behålla bisamhället. Det känns ända hit att den honungen är något extra. Sköt om dig och kram. Anna
SvaraRadera