Fler hus i mitt hjärta

Förutom mitt nuvarande hus har jag hunnit lägga ner tid, omsorger och drömmar i ett tidigare hus. Det var det hus jag kom till som nygift, det hus där mina barn växte upp och där jag levde som ensamstående mamma i 15 år efter skilsmässan.
Jag hittade bilderna idag när jag letade efter helt andra foton. Vilka minnen det väcker, vilken stor del av mitt liv jag tillbringat där. Bilderna måste vara tagna omkring 2003 för det var då vi skaffade digitalkamera. Att det är på våren ser man på att de stora körsbärsträden blommar.
Förutsättningarna för renoveringen av det förra och det nuvarande huset var väldigt olika. Här i skolhusen var allt bevarat i ursprungligt skick när vi kom hit - förutom målarfärgen som jag berättat om tidigare. Däremot var mitt förra hus helt ombyggt och vi fick ägna mycket tid åt att återskapa det.
Varken exmannen eller jag var särskilt bra på att snickra eller kunnig i byggnadsvård. Vi gjorde bara så gott vi kunde. Och det var massor att göra, man hade till exempel sänkt taket i vardagsrummet och gjort badrum av glasverandan!!! När bilden togs hade vi flyttat upp badrummet till övervåningen och återskapat glasverandan som länge varit nästan utan fönster. Och när jag ser balkongräcket ovanför kommer jag förstås ihåg att jag ramlade ner från stegen när jag skulle måla det och fick ont i ryggen i månader efteråt.
Förstukvisten vid ingången till vänster var det första byggprojekt som sonen gav sig på, jag tror att han fortfarande gick i gymnasiet då. Och lillebror byggde fotbollmålet nere på gräsmattan.

Men den som passerar förbi den här adressen idag skulle inte känna igen huset på bilden, det är helt ombyggt. Och i trädgården står i stället för fotbollsmålet en stor studsmatta.

Ha en bra torsdag!